på ett sätt som jag förmår
på ett sätt som bara jag förstår
inatt tänker jag inte förklara
inatt får det vara
precis så där komplicerat som det låter
tankens klarhet kommer åter
sök mig ej
galenskapen ska jag undvara dig
det kan ta ett tag
då klockorna stannat finner varandra, du & jag

Ingenting i livet är säkert
dock är ingenting fullständigt osäkert
Vi kan ana det mesta, om än vagt, vi anar
Dags för tillbakablick
Anade jag nuet?
Nej absolut inte, jag var säker, framtiden var säker
Jag söker, försöker finna den trygghet jag visste skulle infinna sig
framtiden gick att ana
om det bara hade gått som planerat
kan jag planera mitt liv?
framtiden visade sig inte vara säker, gjorde mig osäker

En sak är säker
ovissheten gör mig nyfiken, lite rädd men nyfiken
nyfikenheten gör mig modig, lite ur balans men modig
modet gör mig lugn, lite ovetandes om vem jag är men lugn
lugnet lär mig att utvecklas

Ibland tror jag att jag tvingar mig själv till utveckling.
Inbillar mig. Vad är det annars lönt?
I grund och botten är jag nog exakt densamma.
Har kanske aldrig lärt känna mig själv, därför känns allt så främmande.
Eller så börjar en ny gestalt ta plats,

Hon ska leva med Kärlek
Hon ska leva med Omtanke
Hon ska leva med Ärlighet
Hon ska leva med Tillit
Hon ska leva med Mig