huvudvärk - check
tandvärk - check
nackvärk - check
trotsallt fin i håret
måndag 31 augusti 2009
fredag 28 augusti 2009
When a man loves a woman
De var älskande
Hon älskade honom
Han älskade henne
otillräckliga?
Tiden var mer än tillräcklig?
Ibland måste man säga tack&hej?
Vardagensrutinerna, där filmkvällarna varvas mellan föräldramöterna...
Det lockar inte alla
Det tycker jag är synd
Hon älskade honom
Han älskade henne
otillräckliga?
Tiden var mer än tillräcklig?
Ibland måste man säga tack&hej?
Vardagensrutinerna, där filmkvällarna varvas mellan föräldramöterna...
Det lockar inte alla
Det tycker jag är synd
torsdag 27 augusti 2009
Det gäller att ta grepp om saker & ting, det låg mitt framför mig
I've made up my mind
Don't need to think it over
If I'm wrong I am right
Don't need to think it over
If I'm wrong I am right
måndag 24 augusti 2009
Sitting in the middle of the ones I love
Grönt Rött Blått Gult
I mitten står jag, på snudd till rosa...
I mitten står jag, på snudd till rosa...
lördag 22 augusti 2009
En vis man skrev en gång...
"Det enda sättet att fatta rätt beslut
är att ta reda på vilket beslut som är fel.
Det är att undersöka den andra vägen utan att bli rädd eller uppgiven,
och sedan fatta sitt beslut."
- Pilgrimsresan
"Ingen passion är i onödan, ingen kärlek kastas bort."
- Häxan från Portobello
Mina damer & herrar, Paolo Coelho
fredag 21 augusti 2009
John Legend viskar i mitt öra, but nobody really knows
It gets harder every day, but I can’t seem to shake the pain
I’m trying to find the words to say, please stay
It’s written all over my face, I can’t
Function the same when you’re not here
I’m calling your name and no one’s there
And I hope one day you’ll see nobody has it easy,
I still can’t believe you found somebody new
But I wish you the best, I guess
'Cause everybody knows that, nobody really knows
How to make it work, or how to ease the hurt
We’ve heard it all before, everybody knows
Just how to make it right, I wish we gave it one more try
One more try
'Cause everybody knows, but nobody really knows
Baby don’t fill up your head, with he-said she-said
It seems like you just don’t know
The radio’s on, you tuning me out,
I’m trying to speak, you’re turning me down
And I know one day you’ll see nobody has it easy,
I still can’t believe you found somebody new
But I wish you the best,
I guess...
I’m trying to find the words to say, please stay
It’s written all over my face, I can’t
Function the same when you’re not here
I’m calling your name and no one’s there
And I hope one day you’ll see nobody has it easy,
I still can’t believe you found somebody new
But I wish you the best, I guess
'Cause everybody knows that, nobody really knows
How to make it work, or how to ease the hurt
We’ve heard it all before, everybody knows
Just how to make it right, I wish we gave it one more try
One more try
'Cause everybody knows, but nobody really knows
Baby don’t fill up your head, with he-said she-said
It seems like you just don’t know
The radio’s on, you tuning me out,
I’m trying to speak, you’re turning me down
And I know one day you’ll see nobody has it easy,
I still can’t believe you found somebody new
But I wish you the best,
I guess...
Min personliga tillflyckt & den privata bubblan
Såsom han ser på henne,
såsom hon ser på honom,
varför iakta, varför all observation?
Nu låter vi livet göra sitt jobb,
dagarna glider förbi,
ödet tar fart
såsom hon ser på honom,
varför iakta, varför all observation?
Nu låter vi livet göra sitt jobb,
dagarna glider förbi,
ödet tar fart
tisdag 18 augusti 2009
High & happy hopes
Det blir bra, snart.
Jag blir säker, snart.
Trygghet kommer att infinna sig, snart.
Balansen återkommer, snart.
Bekräftelsen kommer att visas, snart.
Jag är den enda som vet sanningen, för en gångs skull ska jag låta det vara så.
Jag blir säker, snart.
Trygghet kommer att infinna sig, snart.
Balansen återkommer, snart.
Bekräftelsen kommer att visas, snart.
Jag är den enda som vet sanningen, för en gångs skull ska jag låta det vara så.
lördag 15 augusti 2009
Jag andas. in&ut, in, håller kvar ett tag sedan sakta ut
I want to change the world...
Instead I sleep
I want to believe in more than you and me
But all that I know is I'm breathing
All I can do is keep breathing
All we can do is keep breathing
Instead I sleep
I want to believe in more than you and me
But all that I know is I'm breathing
All I can do is keep breathing
All we can do is keep breathing
söndag 2 augusti 2009
hon bad mig lägga ut en text, jag ber för höst
Hösten värmer mig.
Hösten omsluter mig.
Hösten bemöter mig.
& jag välkomnar den.
Vinden biter i kinderna samtidigt som solen värmer de förgulnade löven.
Lekplatsen står tom och bortglömd.
Gungorna, stilla.
Sandlådan, orörd.
Rutschkanan, rostig.
Där, någonstans i mitten på den välanvända parkbänken sitter hon.
Blickar ut över nuet och minns sin barndom.
Framtiden blir gömd då hon allt för ofta finner sin väg tillbaka till parkbänken och ser endast det förgångna. Hästsvansen är prydligt genomborstad, kappan omsorgsfullt igenknäppt, byxorna skräddarsydda.
Men vad kan vi se? Foten tumlar runt bland löven som aldrig förr, den lilla delen av henne förblir trollbunden av barndomens avskalade regler. Där, vid sin fot är hon fri. Det lilla räcker för henne, iakttagelsen av den svarta stilettklacken som täcks av vått grus, sölig jord, förmultnade löv.
Så långt ifrån perfekt, tänker hon för sig själv.
Tar fram servett, torkar med visst motstånd av smutsen från skon.
Vandrar sedan vidare, tillbaka mot vardagen.
Hösten omsluter mig.
Hösten bemöter mig.
& jag välkomnar den.
Vinden biter i kinderna samtidigt som solen värmer de förgulnade löven.
Lekplatsen står tom och bortglömd.
Gungorna, stilla.
Sandlådan, orörd.
Rutschkanan, rostig.
Där, någonstans i mitten på den välanvända parkbänken sitter hon.
Blickar ut över nuet och minns sin barndom.
Framtiden blir gömd då hon allt för ofta finner sin väg tillbaka till parkbänken och ser endast det förgångna. Hästsvansen är prydligt genomborstad, kappan omsorgsfullt igenknäppt, byxorna skräddarsydda.
Men vad kan vi se? Foten tumlar runt bland löven som aldrig förr, den lilla delen av henne förblir trollbunden av barndomens avskalade regler. Där, vid sin fot är hon fri. Det lilla räcker för henne, iakttagelsen av den svarta stilettklacken som täcks av vått grus, sölig jord, förmultnade löv.
Så långt ifrån perfekt, tänker hon för sig själv.
Tar fram servett, torkar med visst motstånd av smutsen från skon.
Vandrar sedan vidare, tillbaka mot vardagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)