Låt oss välkomna hösten och se vart den för oss.
En tid av tystnad har passerat och jag är redo att åter sätta ord om min tillvaro.
Frågan är var man ska börja, vilken del av mig vill jag möta och bearbeta?

Förut stod sorgen där så tydligt framför mig och bad om att få bli hjälpt, det tog sin tid men nu ser jag den inte längre.
Förut tassade osäkerheten på tå kring mig, sneglade och undrade om jag någonsin skulle finna tid till att ta itu med även den men det var en fråga om yttre påverkan, tack för bekräftelse.

Jag formar mitt liv, skapar min egen lycka.
Måste komma ihåg att låta mig påverkas ibland.